Logen
Vikings Byggnadsförening.
Några protokollsanteckningar sammanställda av Arne
Asplunder
I slutet av
1800-talet och början av 1900-talet skedde många förändringar
inom det kulturella området i vårt land. Tidigare var ju prästen i sin
sockenkyrka ganska ensam om det kulturella utbudet. Kyrkan var huvudman för
skolväsendet och sockenbiblioteket, varför urvalet av såväl läromedel som
övrig litteratur måhända blev något ensidigt. Men i slutet av 1800-talet och
början av 1900-talet började nya idéer göra sig gällande.
Den religiösa väckelserörelsen,
frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var några av de nya
krafter som ville få ett ord med i laget då det gällde att utforma samhällslivet.
Vad beträffar nykterhetsrörelsen så fanns här i Bankeberg i början av
1900-talet en nykterhetslogen med namnet Logen Viking.
Jag har inte några data
beträffande logens tillblivelse eller dess verksamhet i övrigt, men däremot
finns bättre bevarat dokument om logen Vikings byggnadsförening som bildades
den 1 september 1909.
27 personer var närvarande
vid det första sammanträdet. En styrelse valdes med folkskolläraren och
kantorn Johan Reinhold Rydberg som ordförande. Till kassör valdes Mimmie
Kindstrand och till sekreterare Oskar Göransson. Övriga ledamöter blev Oskar
Åkerlund och Helmer Rydell med lärarinnan Ingeborg Berg och Konrad Gustavsson
som suppleanter. Revisorer blev Sigfrid Johansson och Per Andersson med Alma Åkerlund
och Fritz Frithiofsson som suppleanter. Medlemmarna tecknade andelar i föreningen
vars ändamål var att skaffa lokal för Logen Vikings verksamhet. Förhandlingar
inleddes med olika markägare i Bankebergs by angående förvärv av tomtmark för
ett ordenshus. Slutligen lyckades man att av hemmansägaren Wallerstedt i Västergården
för ett pris av 300 kronor få köpa en tomt bestående av "oren jord som
är ett utbyte av vallgatan öster om Petersons gamla mejeri" som det står
i protokollet från den 11 juni 1910.
Ritningar beställdes av
byggnadskonsulent Torgersruud för en kostnad av 50 kronor och bygget kunde sättas
igång. Grundläggningsarbetet utfördes av stenarbetaren Oscar Göransson och
som byggmästare antogs Robert Johansson i Bankeberg (far till Arvid Johansson
och farfar till Tore Johansson.)
Hos Valkebo Sparbank ansöktes
om ett lån på 3.000 kronor och vidare fick man hos Logen Syskonbandet i Mjölby
låna 1.000 kronor mot namnsäkerhet till dess inteckning kunde erhållas. För
100 kronor inköptes en begagnad dansbana från Nykils Sjukhjälpsförening.
En festkommitté
tillsattes med uppgift att anordna dansfester vid den återuppförda dansbanan i
björkängen öster om handelsträdgården i Bankeberg. Behållningen av dessa
fester skulle tillfalla Logen Viking i form av andelar i byggnadsföreningen.
Bygget av föreningshuset hade nu fortskridit så långt att det var dags att
anta entreprenör för murningsarbetet.
Muraren Edman i
Bankeberg åtog sig arbetet för 30 kronor pr 1.000 tegel med hållande av
hantlangare och 16 kronor pr 1.000 tegel för källaren samt 4 kronor för
avputsning av källaren
Den 29 augusti 1911 höll
Logen Vikings byggnadsförening sammanträde i det nybyggda föreningshuset
varvid byggmästaren Robert Johansson överlämnade huset i färdigt skick
vilket mottogs och godkändes av föreningen. Ordföranden meddelade att
kostnaden för huset närmade sig 10.000 kronor. Man fastslog en hyra av 20
kronor för varje gång för biografer, och konserter samt 5 kronor för föreläsningar
som styrelsen ansåg lämpligt att ta betalning för. Henning Karlsson anställdes
som vaktmästare med fri bostad och ved som löneförmån. 1912 avgick Rydberg
som ordförande och efterträddes av Fritz Frithiofsson.
Ordförandeposten
skiftade ganska ofta under föreningens fortsatta verksamhet. Bland dem som
innehade ämbetet kan nämnas Oscar Göransson, C.O.Edman, Herbert Fransson,
Arvid Johansson, Edvin Lundkvist, Sten Fager, Tore Larsson, Göte Fransen,
Gunnar Pettersson och Lennart Åkerlund. Vid årsmötet 1915 väckte Rydberg förslag
att i händelse av spekulanter söka sälja fastigheten Valhall vilket bifölls
med full majoritet. Det skulle emellertid dröja åtskilliga år innan en försäljning
kom till stånd. Vid samma årsmöte valdes den festkommitté som skulle ansvara
för sommarens dansfester. Bland de invalda var Julius Ljungblad i Haninge.
Vid den här tiden ansåg
ju många, särskilt frikyrkofolket, att dansen var ett synnerligen syndigt nöje.
Jag kan därför tänka mig att Julius Ljungblads inval i festkommittén kunde
medföra en viss samvetskonflikt för honom själv. Ljungblad var nämligen en
av de 23 personerna som tre år tidigare hade instiftat Vikingstads Missionsförsamling.
1917 diskuterades frågan
om installation av elektrisk belysning i lokalen. Man beslöt att på grund av
den ekonomiska utredningen tills vidare låta frågan vila. Beslöts att tills
vidare upplysa lokalen med cykellyktor, samt inköpa 10 kg. karbid. Vidare beslöts
att för vintern inte tilldela vaktmästaren någon ved. Vaktmästare var då
Oscar Göransson, han sade upp sig vid nästa årsmöte.
1919 tecknade
Vikingstads arbetarekommun 10 andelar i föreningen.
1922 antogs nya taxor för
uthyrning av lokalerna. Här några exempel: Teater 25 % av inkomsten, minimum
20 konor, maximum 35 kronor, detsamma skulle gälla humorister, trollkonstnärer
och "kabarätter" som det står i protokollet. Biografer och "konsärer"
fick en minimiavgift på 10 kronor medan Frälsningsarmén skulle betala minst
15 kronor. Söndagsskolfester med användande av köket 13 kronor, utan kök 10
kronor.
1924 anmäldes att Logen
1391 Viking nedlagt sin verksamhet.
Från och med 1927 ändrades
föreningens namn till Vikings Byggnadsförening.
Samma år lånades
pengar av Bankebergs Socialdemokratiska Ungdomsklubb att betala amorteringarna
med. I utbyte fick SDUK förvärva andelar till ett pris av 12:50 pr st. För de
två sommarfesterna under 1928 engagerades musikkåren Crusianelli
Band.
Bankebergs syförening fick fri upplåtelse av lokalen för sina välgörenhetsbasarer.
Den 2 oktober 1929 beslöts
om en liten avskedsfest för kantor Rydberg och anslogs 25 kronor till en
present åt honom. Festen anordnades gemensamt med arbetarekommunen.
Vid decembermötet 1929
fick Svenska Väg- och vattenbyggnadsföreningens avd. n:o 86 tillstånd
att för sina sammanträden få hyra lilla salen för 2 kronor
Byggnadsföreningens
styrelse sammanträdde den 15 januari 1933 varvid som enda ärende behandlades
frågan om en ny festplats, vilket styrelsen fått i uppdrag att utreda, och
beslutade styrelsen att först göra en hänvändelse till bröderna Nilse om möjligheterna
att få hyra en dem tillhörig skogsbacke benämnd "Lusklämman".
Förhandlingarna med
Filip och Albin Nilse blev framgångsrika. Byggmästare Thure Ahlstrands anbud på
1.475 kronor för uppförande av dansbana och tillhörande lokaliteter antogs.
Man beslöt att uppkalla festplatsen efter Solmark. Valhall inrymde också ABF:s
bibliotek som med åren ökade i volym så att man 1947 begärde tillstånd att
få sätta in ytterligare en bokhylla i lilla salen.
Valhall hade med åren förvandlats,
från att vara ett ordenshus, till ett samlingscentrum för ortens arbetarrörelse.
Fortfarande öppet för andra ideella och liknande sammanslutningar att få
hyra. Så fortsatte verksamheten fram till 1966 då fastigheten Solmark 1:6
kallad Valhall såldes till Norra Valkebo kommun och Vikings Byggnadsförening
trädde i likvidation. Dansbanan vid Solmark hade försålts redan 1962. I dag
är ju Valhall, som de flesta känner till, privatbostad.